Ibland undrar jag varför jag jobbar med det jag gör. Liksom hur kul är det med avtalsförsäkringar? Vi talar nu om pensioner, de tre olika basbeloppen, premier, val av fondalternativ, 10-taggarlösningar, familjeskydd, återbäring, ITP, ITP-K, ATG, TLG… zzzznark. Har varit på årets seminarie om ändringar i ITP-försäkringen. Hajja, jag är diplomerad ITP-expert på vårt företag! Fast - jag gillar ju egentligen konstiga expertkunskaper och det är viktiga saker. Vad som är både bra, dåligt och mest skrämmande är att man blir rejält på det klara med att man inte lär klara sig på a) pensionen enligt socialförsäkringen b) ITP och ITP-K utan man måste faktiskt komplettera själv med privat sparande. Känns ju lite som syster-duktig när man kan klappa sig på magen och nicka förnuftigt, klart vi sparar!! Dessutom har vi kompletterande liv- och sjukförsäkringar. Ordentligt va? Men pretty boring…. Fan vilket jobb jag har, jag vill ju egentligen vara undersökande journalist. Nu är det ju som tur var inte det enda jag sysslar med på jobbet, för då hade nog ett kassajobb på McDonalds varit mer lockande.
Mest skumt på dagens konferens var att kursledarna (visserligen från Svenskt Näringsliv resp Länsförsäkringar) var så exalterade över att ITP-planen äntligen hade nya regler, något som knappast hänt sedan 1960 när den kom till. De var jätteglada för att arbetsgivarna sparade rejält på premierna. Men hallå!!! Vi som satt där var ju vanliga löntagare, som följdaktigen blir drabbade av de försämringar i denna försäkring som nu sker. Vari ligger logiken?? De hade förhoppningsvis klart för sig att majoriteten av oss som var där var löntagare och inte egna företagare. Det andra som jag blev förvånad över är att man nu skall tvingas välja ytterligare - vilken fondform som man skall placera sin ITP i (tidigare bara kompletteringen i ITP-K). Jag frågade faktiskt vem som lagt detta förslag, med ännu fler val? Fick inget svar på det, för han visste inte om det var från arbetsgivarhåll eller fårn löntagarsidan. Det är en väldigt liten del av åtminstone mina tjänstemannakollegor som sätter sig in i hur det skall sparas. Jag hävdade att alla dessa val av telebolag, elbolag, försäkringsform, fond för PPM-valet, ITP-K val och nu även IPT val är en stor bidragande orsak till att folk “går in i väggen”. Den vanligaste frågan jag får av mina kollegor om just avtalsförsäkringen är precis denna “vilken fond är bäst” då skulle man behöva vara Saida för att svara, jag får säga som det är - du får försöka sätta dig in i det själv, för jag kan inte råda dig alls…. Man har så mycket val och oroande över att välja fel… Och nu är det om en så viktig sak som försörjningen på ålderns höst…. Jesus! Ja, jag vet att det bara är halva premien man får välja om - men jag tror att det blir vansinnigt stressigt för folk. Denna valfrihet in i absurdum är inte önskvärd av mig, är det möjligt att få välja bort den???
Gräsänka är jag dessutom. S är iväg från måndag morgon till fredag kväll denna vecka. Det är inte bara pretty boring utan rejält really boring.
Idén med sportbil ter sig inte lika käck i november som i juli kan jag meddela. Detta trots att lilla MG:n fått hard-top (riktigt plåttak) som komplement. Dubbdäck eller inte dubbdäck till kärran är nu frågan. Vill jag punga ut med 10.000:- för 4 dubbdäck på fälg? Det är liksom vad det kostar och då är det ett bra pris…. Bläää - en Skoda ter sig nästan lockande. Nä - jag bara skoja! :) Det lutar faktiskt åt ett trädgårdsskjul istället (och nu skojar jag inte, vi behöver ett skjul) - och ett busskort för de dagar det är vinterväglag. Ofta kan jag och S samåka - men när han är på tjänsteresa (vilket är oftare och oftare just nu) är ju Audin med honom. Buss tur och retur till jobbet tar väl ca 2x40 minuter, har man tur är det inte vinterväglag många veckor denna vinter…. Vinterdäck eller ej? Nästan lika knepigt som val av ITP-K fond.
Och nu en stor guldstjärna till den som till äventyrs skulle orkat läsa ända hit :)
